Brott och straff: Vad är häleri?

Brotten häleri regleras i 9 kap. 6 § brottsbalken (BrB). Är brottet mindre grovt döms man istället för häleriförseelse enligt 9 kap. 7 § BrB. Häleri är ett samlingsbegrepp på olika typer av hantering av egendom som någon annan person kommit åt genom ett brott. Häleri eller häleriförseelse är ett brott som man kan göra sig skyldig till om man köper, säljer eller på något annat sätt befattar sig med stöldgods.     

Man gör sig t.ex. skyldig till häleri om man köper en vara på begagnatmarknaden som har fråntagits sin ägare genom brott, om man tar emot pengar som kommer från brottslig verksamhet eller när ett företag köper in stulna varor för att använda eller sälja i företaget

Vem begår ett häleribrott?

För att häleri man ska kunna dömas för häleri krävs uppsåt. Det finns tre typer av uppsåt: avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt. Likgiltighetsuppsåt är den lägsta graden av uppsåt och det föreligger om en person borde ha insett risken med sitt handlande men ändå inte avbröt det, det vill säga att personen var likgiltig inför följden av sitt handlande (se målet NJA 2004 s. 176). För häleriförseelse krävs det endast att gärningspersonen har haft skälig anledning att anta att brott förelåg. Det är åklagaren som måste bevis uppsåt. 

Straff för häleri

Begår man häleri, så kan man att dömas till fängelse i upp till två år. Anses brottet som grovt, är straffskalan fängelse i mellan sex månader och upp till sex år. Är brottet att bedöma som ringa (dvs mindre allvarligt) döms man inte för häleri utan för häleriförseelse, vilket kan resultera i böter eller fängelse i upp till sex månader.

Lag24 Trainee

09.09.2021