För att någon ska ha rätt till efterarv (efterarvsrätt) måste en annan person först ha fått ett arv med fri förfoganderätt. Rätt till efterarv kan föreligga enligt lag eller enligt testamente.
Testamente till förmån för efterlevande make
Om ett testamente till förmån för efterlevande make innehåller förordnande om efterarv utan närmare precisering (dvs utan uppgift huruvida den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt eller full äganderätt) finns det en tolkningsregel i 12 kap. 1 § Ärvdabalken “ÄB” som medför att reglerna om efterarv i 3 kapitel ÄB ska tillämpas. Står det inget särskilt i testamentet kommer arvingarna i första (barn, barnbarn osv) och andra (föräldrar, syskon etc) arvsklassen alltså ha efterarvsrätt. Vid ett sådant testamente kommer vem som blir berättigad till efterarv ofta att bestämmas på samma sätt som när efterlevande make ärvt enligt lag.
Testamentet till förmån för efterlevande make med förordnande om ”full äganderätt”
När det i ett testamente angetts att efterlevande make ska erhålla kvarlåtenskapen med full äganderätt finns det normalt ingen kvarstående rätt till efterarv. Uttrycket full äganderätt brukar nämligen innebära att efterarvsrätt är utesluten (se rättsfallen NJA 1950 s. 483 och NJA 1993 s. 145).
När ordalydelsen i ett testamente medför osäkerhet huruvida efterarvsrätt föreligger får man tolka testators vilja (jfr 11 kap. 1 § ÄB). Ett testamente kan vara motsägelsefullt om det stadgar dels om full äganderätt för efterlevande make men även om efterarvsrätt vid dennas död. I målet NJA 1950 s. 488 fann HD att ett sådant förordnande om efterarvsrätt skulle tolkas på sådant sätt att full äganderätt är utesluten.
Lag24 Trainee
07.09.2021
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.