Fri bevisföring och fri bevisvärdering
En grundläggande princip i svensk processrätt är principen om fri bevisföring. Den medför att parterna i en rättegång får åberopa all
bevisning som de kan få fram. I enlighet med principen om fri bevisvärdering ska värdet av denna bevisning sedan prövas fritt av
domstolen.
På så sätt skiljer sig svensk processrätt från t.ex. amerikansk och brittisk rätt som uppställer regler för att bevisning ska vara tillåten. Har bevisning åtkommits utan iakttagande av sagda regler får den i USA inte åberopas mot den misstänkte i en senare brottmålsrättegång och således inte presenteras för domstolen.
Principerna om fri bevisföring och fri bevisvärdering innebär att i princip vilken bevisning som helst får åberopas som bevisning i en
brottmålsrättegång. Det finns dock ett fåtal undantag och begränsningar (se härtill 35 kapitlet 7 § rättegångsbalken). Det finns ingen regel som medför att det är otillåtet att ta upp och pröva bevisning som åtkommits på ett olagligt sätt.
Särskilt om olagligt åtkommen bevisning
Det råder ett strikt förbud mot att använda bevisning som har tillkommit genom ett brott mot Artikel 3 EKMR (Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna). Det är därmed inte tillåtet att i domstol använda bevis som har framkommit genom tortyr och liknande omänsklig behandling.
Under våren 2021 tillät Svea Hovrätt i mål B 3203-21 EncroChat-material att åberopas i en brottmålsrättegång. EncroChat är en krypteringsfunktion för mobiltelefoner. Fransk polis lyckades hacka EncroChat och svensk polis fick då tillgång till information med vilken
hundra personer kunde frihetsberövas misstänkta för brott. Då hovrätten kom fram till att bevisningen inte tillförts målet i uppenbar strid med fransk eller svensk lag eller europeiska eller internationella överenskommelser tillät domstolen att EncroChat-materialet fick åberopas i målet.
Lag24 Trainee
03.08.2021
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.