Brottet våld/hot mot tjänsteman finns i 17 kap. 1 § Brottsbalken “BrB” och innebär att man ska dömas om man genom våld eller hot om våld förgriper sig på en tjänsteman i dennes myndighetsutövning eller för att hindra eller hämnas myndighetsutövning.
1) Hot om våld
För straffbarhet krävs att hotet har kommit till tjänstemannens kännedom och förutsätts att tjänstemannen har hotas då denne fullgör myndighetsutövning. Det kan också ske för att tvinga, hindra eller hämnas dennes myndighetsutövning. Hotet behöver inte innebära, eller för den hotade framstå som, trängande fara. Det behöver alltså inte ha orsakat någon rädsla hos den hotade, eller ens varit ägnat att hos honom framkalla allvarlig fruktan. Det krävs dock att den hotade uppfattar hotet och även tar det som allvarlig menat. Med “allvarligt menat” avses att hotet framställs på ett sådant sätt att det i normala fall räcker för att inge farhågor hos den hotade att hotet skall kunna förverkligas.
Hotet som uttalas ska angå våld mot den skyddade personen. Hotet om våld måste rikta sig mot den hotade själv. Med våld avses misshandel eller ett allvarligt betvingande, t.ex. människorov eller olaga frihetsberövande. Hot om annat än våld kan medföra straff för förgripelse mot tjänsteman enligt 17 kap. 2 § BrB.
2) Myndighetsutövning
Myndighetsutövning innebär att beslut tas och åtgärder genomförs vilka är ett uttryck för samhällets maktbefogenheter gentemot enskilda medborgare. Myndighetsutövning kan innebära genomdrivning av rättigheter, garantera att
skyldigheter infrias, besluta om förmåner eller pålägga någon en börda. Poliser, åklagare och domare utgör alla exempel på myndighetsutövare.
3) Uppsåt
För ansvar för hot mot tjänsteman krävs uppsåt i förhållande till att den angripne utövar myndighet. Vidare krävs avsiktsuppsåt till att förgripa sig på tjänstemannen och till motivet att tvinga, hindra eller hämnas.
Lag24 Trainee
08.09.2021
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.