Efterarv är när en person får vänta på sitt arv tills den sist avlidne maken avlider. Då en person ärver tillgångar med fri förfoganderätt gäller reglerna om efterarv. Fri förfoganderätt uppstår normalt genom reglerna i lag om efterlevande makes arvsrätt men kan även följa efter en föreskrift i ett testamente om att testamentstagaren ska få tillgångarna med fri förfoganderätt. Exempel: A och B är gifta med varandra. De har två gemensamma barn C och D. A dör. Enligt lag ärver den efterlevande maken B alla A:s tillgångar. C och D har rätt till efterarv efter A vilket sker genom att de ärver från A när B dör.
Vid efterarv ärver man alltså flera år senare, t.ex. när den efterlevande maken går bort. Frågan är då hur man beräknar efterarvets storlek. Som huvudregel är efterarvet en kvotdel av den efterlevande makens totala förmögenhet. Att efterarvets storlek bestäms som en kvotdel istället för att utgöra det som efterlevande make ärvt efter sin make hänger samman med att efterlevande make under sin livstid förfogar fritt över en enda förmögenhetsmassa. Hur stor kvotdel som efterarvingarna är berättigade till bestäms utifrån makarnas egendomsförhållanden. När makarna haft total giftorättsgemenskap är efterarvingarnas rätt hälften (3 kap. 2 § 1 st Ärvdabalken).
Exempel: Vid den först avlidna makens (A) död uppgick det sammanlagda värdet av makarnas giftorättsgods till 1 500 000 kr. Efterlevande make (B) erhöll 750 000 kr genom bodelning, och ärvde resterande 750 000 kr med fri förfoganderätt. Efterarvingarnas rätt till efterarv bestäms utifrån vilken kvotdel arvet till efterlevande make utgör av helheten, dvs. 750 000/1 500 000. Efterarvsrätten är 1/2 eller 50 %.
När efterlevande make (B) avlider finns det tillgångar till ett värde om 2 000 000 kr. Efterarvingarna får hälften av värdet, dvs. 1 00 000 kr. Den efterlevande makens egna arvingar får dela på den andra hälften.
Lag24 Trainee
07.09.2021
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.