Kan man hävda god tro vid häleri?

Häleri är ett samlingsbegrepp på olika typer av hantering av egendom som någon annan person kommit åt genom ett brott. Häleri eller häleriförseelse är ett brott som man kan göra sig skyldig till om man köper, säljer eller på något annat sätt befattar sig med stöldgods. Man gör sig t.ex. skyldig till häleri eller häleriförseelse om man köper en vara på begagnatmarknaden som har fråntagits sin ägare genom brott, om man tar emot pengar som kommer från brottslig verksamhet eller när ett företag köper in stulna varor för att använda eller sälja i företaget

Brottet häleri 

Brotten häleri regleras i 9 kap. 6 § Brottsbalken (BrB). Straffet för häleri är fängelse i max två år. Häleri är ett uppsåtligt brott och för att man ska dömas till ansvar krävs därför vetskap om att den aktuella saken är stulen. Om så inte är fallet är ansvar för häleri uteslutet (dvs man kommer att vid en rättegång frias).

Brottet häleriförseelse

Är brottet mindre grovt eller om personen inte visste att egendomen var stulen men haft skälig anledning att anta det, döms man istället för häleriförseelse enligt 9 kap. 7 § BrB. För häleriförseelse är straffet böter eller fängelse i max 6 månader. För att dömas för ansvar för häleriförseelse krävs endast oaktsamhet (culpa). 

God tro utesluter inte straffansvar 

Sedan år 2003, då lagen om godtrosförvärv ändrades, är det gamla begreppet “god tro” inte längre tillräckligt för att man som köpare ska få behålla varan man köpt. Är varan stulen ska den återlämnas till den rätte ägaren. Pengarna som man har betalat får man inte tillbaka. Vidare riskerar man att bli dömd för häleri om man haft anledning att tro att varan är stulen.

Lag24 Trainee

09.09.2021