Brottet vållande till annans död regleras i 3 kap. 7 § Brottsbalken. Vållande innebär att någon varit oaktsam och detta har medfört annans död. När någon döms för vållande till annans död handlar det oftast om trafikolyckor med dödlig utgång men det kan även handla om ett en sjuksköterska av misstag har gett läkemedel med för hög dos varpå patienten avlider.
Försäljning av narkotika leder som huvudregel inte till ansvar för vållande till annans död
Det finns en grundläggande princip enligt vilken man som utgångspunkt inte behöver ansvara för att andra personer själva medvetet utsätter sig för skada eller fara. Utgångspunkten vid försäljning av narkotika och andra rusgivande substanser är därför att ansvar för vållande till annans död inte kommer i fråga när en köpare dör till följd av frivilligt intag av preparatet. I rättsfallet NJA 2020 s. 397 dömdes dock en person som sålt särskilt farliga och svårdoserade preparat via en webbplats för vållande till annans död när personer dött till följd av att de använt preparaten i missbrukssyfte.
I undantagsfall kan försäljning av narkotika leda till ansvar för vållande till annans död
År 2020 dömdes två bröder av Högsta domstolen för vållande till annans död. Bröderna hade sålt nässprejer med icke-narkotikaklassade substanser via internet, vilka orsakade åtta personers död. Substanserna var s.k. fentanylanaloger. Fentanyl är en syntetisk opioid, ett narkotikaklassat läkemedel, vars effekt påminner om de heroin har. Fentanylanaloger är kemiskt lika fentanyl och har liknande effekter, men eftersom den kemiska sammansättningen inte är exakt densamma är de inte alltid narkotikaklassade. Målet gällde två fentanylanaloger, som nu är narkotikaklassade, men inte var det vid tiden för de händelser åtalet gällde. Åtta personer som hade köpt de här substanserna hade avlidit på grund av att de använt dem.
Högsta domstolen kom fram till att verksamheten, att sälja så farliga substanser som dessa till människor som kan antas använda dem i russyfte, i sig är en mycket riskfylld verksamhet. Försäljningen innebar ett otillåtet risktagande då det inte fanns något samhällsintresse. Vidare konstaterade domstolen att säljarna varit medvetet oaktsamma. Säljarna hade insett risken för att köpare skulle dö, men att denna risk inte hade varit ett tillräckligt skäl för dem att inte sälja substanserna.
Lag24 Trainee
11.09.2021
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.