Vad är bidragsbrott?
Den som lämnar oriktiga uppgifter och därmed orsakar risk för att en ekonomisk förmån felaktigt betalas ut, eller betalas ut med ett för högt belopp, kan begå ett brott mot bidragsbrottslagen. Man kan även begå ett bidragsbrott om man inte meddelar ändrade ekonomiska förhållanden så att ett för högt belopp utbetalas. Ett exempel på detta är om man har uppbärt sjukpenning och inte anmäler att man börjar arbeta.
Bidragsbrott finns i normalgraden, ringa brott och grovt brott. Understiger beloppet 1500 kr brukar bidragsbrottet anses som ringa. Normalgraden uppgår till ca 250000 kronor och därutöver föreligger ett grovt brott. Den vanliga påföljden är böter om beloppet inte är alltför högt. Har mycket höga summor betalts ut felaktigt, dvs vid grova brott, kan man dömas till fängelse. Långa fängelsestraff har dömts ut för personer som felaktigt har fått assistansersättning till mycket höga belopp utbetalt.
Bidragsbrott är ett sk farebrott. Att det är ett farebrott innebär att det ska finnas risk för att ett för högt belopp utbetalas.
Det måste vara förmånstagaren själv som lämnar uppgiften och uppgiftslämnaren ska ha avsikt att få en felaktig utbetald ersättning. Därmed kan inte bidragsbrott begås av oaktsamhet eller slarv. Man kan även göra sig skyldig till brott om man inte haft uppsåt (dvs agerat med vett och vilja) men har varit grovt oaktsam, dvs. uppenbart vårdslös eller slarvig. Har en myndighet bristande information om regelverken kan inte bidragstagaren lastas för det. I sådant fall ska bidragstagaren frikännas från brott.
För vilka typer av bidrag gäller bidragsbrottslagen?
Bidragsbrottslagen gäller bidrag, ersättningar, pensioner, ersättning från centrala studiestödsnämnden (CSN), Migrationsverket, arbetsförmedlingen, kommunerna och arbetslöshetskassan.
Lag24 Trainee
28.08.2021
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.