När är en skiljeman opartisk?
Av 8 § 1 st lagen (1999:116) om skiljeförfarande, “LSF”, framgår att en skiljeman ska vara opartisk. Vid bedömning av en skiljemans opartiskhet ska ett objektivt betraktelsesätt intas. Det ska… Läs mer »
Av 8 § 1 st lagen (1999:116) om skiljeförfarande, “LSF”, framgår att en skiljeman ska vara opartisk. Vid bedömning av en skiljemans opartiskhet ska ett objektivt betraktelsesätt intas. Det ska… Läs mer »
I svensk doktrin har den rådande uppfattningen varit att rättsförhållandet mellan parterna och skiljemännen är av kontraktuell art – ett uppdragsförhållande. Skiljemännen är att karaktärisera som parternas förtroendemän och på… Läs mer »
Om du hamnat i en tvist med en privatperson eller ett företag så har ni möjlighet att ansöka om stämning till tingsrätten. Domstolen kommer då att ta emot ärendet, handlägga… Läs mer »
Inom ett civilrättsligt sammanhang kan man göra något som kallas för förlikning. Det innebär det att man som part i en tvist kan komma överens om att ”lösa tvisten i… Läs mer »
Som utgångspunkt ska den förlorade parten i ett tvistemål betala för motpartens rättegångskostnader (se 18 kap. 8 § Rättegångsbalken (RB)). Detta innebär att du som förlorande part ska ersätta motpartens… Läs mer »
Om man som part i ett tvistemål är missnöjd med tingsrättens dom kan man överklaga domen inom tre veckor från och med den dag som domen meddelats (se 50 kap.… Läs mer »
Vid ett förfarande i ett tvistemål är första steget att man som kärande skriver en stämningsansökan till behörig domstol följt av förberedelser och sedan en huvudförhandlingen. Till sist avslutas tvistemålet… Läs mer »
I ett tvistemål uppstår en konflikt mellan två eller flera parter. Det kan handla om allt mellan skuldförhållanden till tolkning av ett avtal till att man har en tvist vid… Läs mer »