Vad är brottet falsk angivelse?

Brottet falsk angivelse regleras i 15 kap. 6 § Brottsbalken (“BrB”). I lagen står det att:

 “Angiver man oskyldig till åtal med uppsåt att denne må bliva fälld till ansvar, dömes för falsk angivelse till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Om han icke insåg men hade skälig anledning antaga, att den angivne var oskyldig, dömes för obefogad angivelse till böter eller fängelse i högst sex månader.” 

15 kap. 6 § BrB

Vad som sägs i lagen är att den som anger någon annan som är oskyldig till åtal med uppsåt (avsikt) att denne ska bli fälld till ansvar ska dömas för falsk angivelse. I andra stycket sägs att även den som inte insåg, men som hade skälig anledning att tro, att den angivne var oskyldig, kan dömas till falsk angivelse.

Att anmäla någon som man tror är oskyldig 

Den brottsliga gärningen är att anmäla en annan person, som är oskyldig för att ha begått ett brott, till t.ex. polisen, åklagare eller annan myndighet. Angivelsen kan ske hur som helst: muntligt eller skriftligt. Anmälan ska vara någorlunda allvarlig och det ska finnas en risk för att någon annan tror på vad som sägs. Det krävs att det som anmälan avser är ett påstått brott.

Vidare krävs att anmälaren tror att den som han eller hon anmäler är mer oskyldig än skyldig. Detta innebär motsatsvis att den som faktiskt tror att någon är skyldig inte kan dömas för falsk angivelse.

Sammanfattningsvis krävs 

1. Att A har lämnat en anmälan till polisen.

2. Att polisanmälan innehöll uppgifter om B.

3. Att uppgifterna om B inte var sanna.

4. Att A hade uppsåt om att uppgifterna om B inte var sanna.

Lag24 Trainee

02.09.2021