Den som berövar någon annan livet döms beroende på omständigheterna antingen för mord eller vållande till annans död. För att dömas för mord krävs att det är fråga om ett avsiktligt dödande (3 kap. 1 § Brottsbalken). Har man dödat någon av oaktsamhet döms man istället för dråp.
Vållande till annans död
Brottet vållande till annans död regleras i 3 kap. 7 § Brottsbalken. Vållande till annans död innebär att någon varit oaktsam och detta har medfört annans död. Oftast handlar det om trafikolyckor med dödlig utgång men även såsom ett en sjuksköterska ger av misstag läkemedel med för hög dos så att patienten avlider, bristfälliga skyddsanordningar, brister vid snö- och isröjningsarbete från fastighet samt kapplöpning mellan bilar och motorcyklar.
En vanlig frågeställning blir i vilken mån den avlidne tagit en medveten risk. Att en person själv har utfört en handling som lett till dennes död, t.ex. intagit någon farlig substans, hindrar inte att någon annan som bidragit till händelseförloppet kan bli ansvarig enligt 3 kap. 7 § BrB. Den som av misstag förgiftar annans mat kan t.ex. göra sig skyldig till vållande till annans död om den andre sedan äter av maten och dör.
Samtidigt finns det en grundläggande princip som innebär att man som utgångspunkt inte behöver ansvara för att andra personer själva medvetet utsätter sig för skada eller fara. Utgångspunkten vid försäljning av narkotika och andra rusgivande substanser är därför att ansvar för vållande till annans död inte kommer i fråga när en köpare dör till följd av frivilligt intag av preparatet. I rättsfallet NJA 2020 s. 397 dömdes dock en person som sålt särskilt farliga och svårdoserade preparat via en webbplats för vållande till annans död när personer dött till följd av att de använt preparaten i missbrukssyfte.
Lag24 Trainee
11.09.2021
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.