Att ingå i äktenskap påverkar inte makarnas äganderätt till deras respektive egendom. I stället har varje make ett så kallat ”giftorättsanspråk” i makarnas gemensamma egendom. Det är ett latent (vilande) anspråk på en rätt att i framtiden få dela värdet av den andres egendom. Giftorättsanspråket realiseras vid en så kallad ”bodelning”, som sker efter äktenskapets upplösning genom äktenskapsskillnad eller ena makens bortgång. Något förenklat kan man säga att makarnas gemensamma egendom är giftorättsgods och att det som huvudregel ska ske en hälftendelningen av makarnas giftorätt.
Bodelning på grund av en makes bortgång
Reglerna om hur en bodelning ska gå till är delvis olika vid skilsmässa och dödsfall.
Den avlidnes arvingar respektive testamentstagare träder i dennes ställe
Sker en bodelning med anledning av den ena makens bortgång träder den avlidnes legala arvingar och universella testamentstagare i den dennes ställe. Bodelningen ska då göras mellan å ena sidan den avlidnes arvingar respektive testamentstagare och å andra sidan den efterlevande maken. Efterarvingar deltar dock inte i bodelningsförrättningen.
Observera att om den efterlevande maken är ensam arvinge ska någon bodelning inte ske.
Efterlevandes rätt till jämkning enligt 12 kap. 2 § ÄktB
Den efterlevande maken kan begära att denne helt eller delvis ska få behålla sitt giftorättsgods som sin andel vid bodelningen (12 kap. 2 § 1 st. ÄktB). Endast den efterlevande maken kan begära jämkning.
Fri förfoganderätt
Enligt den legala arvsordningen har den efterlevande maken normalt rätt att med fri förfoganderätt överta alla tillgångar efter den avlidne maken. Endast när den avlidna maken efterlämnar särkullbarn (det vill säga barn från ett tidigare förhållande), eller då den avlidne har upprättat ett testamente till någon annan har den efterlevande maken inte rätt att behålla samtliga tillgångar.
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.