För att bodelning ska ske under bestående äktenskap krävs att makarna är eniga om bodelningen och dess innehåll (9 kap. 1 § 2 st. Äktenskapsbalk (1987:230), nedan betecknad ”ÄktB”). Kravet på enighet innebär att om endast en av makarna vill bodela, eller om makarna inte kan komma överens om fördelningen av tillgångarna, så kan bodelningen inte genomföras. Man kan inte via domstol utse en bodelningsförrättare för att tvångsvis genomföra bodelningen.
Bodelningen kan ha flera olika funktioner
Genom en bodelning under äktenskapet kan makarna reglera om äganderättsförhållandena mellan sig. Har det varit oklart vilken make som har ägt vad av makarnas egendom kan vidare äganderättsförhållandena klarläggas för framtiden. En bodelning innebär normalt en överföringen av egendom mellan makarna och kan därför i praktiken fylla samma funktion som en gåva mellan dem. Slutligen kan bodelningen vara ett sätt att, innan en make ger sig in i en verksamhet som medför ekonomiska risker såsom att starta ett företag eller göra en riskfylld investering, överföra en del av hans eller hennes giftorättsgods till den andra maken.
Sammanfattningsvis kan man säga att följa är vanliga skäl till att genomföra bodelning under bestående äktenskap:
- För att klargöra vilken make som äger vad.
- För att överföra egendom till sin make (som ett alternativ till gåva mellan makarna).
- För att göra makarna ekonomiskt jämställda, särskilt inför att den rikare maken ger sig in i en verksamhet som medför ekonomiska risker.
Man kan under äktenskapet genomföra en enbart partiell bodelning, det vill säga begränsa bodelningen till vissa tillgångar i giftorättsgodset. Detta framgår av rättsfallet NJA 1991 s. 284. Två makar hade genomfört en bodelning, varigenom hustrun tilldelades hälften av en fastighet på vilken mannen hade lagfart som ensam ägare.
Lag24 Trainee
08.06.2021
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.