Urkundsförfalskning regleras i 14 kapitlet 1 § Brottsbalken (BrB). I lagen anges att man kan ha gjort sig skyldig till urkundsförfalskning om man har framställt en falsk urkund genom att antingen ha obehörigen skrivit på eller angett en annan persons namn.
Rekvisit för brottet
En urkund är en handling som ska vara utställd som bevis eller annars av betydelse som bevis, förmedla information, det ska framgå vem som är handlingens utställare och den ska ha originalkaraktär. Exempel på en urkund är ett protokoll, kontrakt, skuldebrev, intyg, legitimationshandlingar och annan handling som upprättats till bevis. Körkort, indentitetshandlingar (ID-kort), biljetter samt betyg är även urkunder.
En urkund är falsk om den ger sken av att härröra från någon som den i själva verket inte härrör från. Förfalskning kan vara när man skriver under en handling iannans namn eller förfalskar en namnunderskrift.
För att en urkundsförfalskning ska vara straffbar krävs vidare att gärningen innebär fara i bevishänseende. Med detta avses att förfalskningen måste vara tillräckligt skickligt gjord för att andra ska kunna bli lurade. Är en förfalskning som så dålig att ingen blir lurad av den föreligger alltså inget brott. Vid bedömningen ska man pröva huruvida man kan förväxla den oäkta urkunden med den äkta. Vidare krävs att den förfalskade urkundet kan användas som bevis rörande något förhållande utanför själva urkunden.
Straffet är fängelse i högst två år. Handlar det om grov urkundsförfalskning dömas man till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Exempel på urkundsförfalskning
Anna ändrar namnet på sitt pass för att vilseleda migrationsverket. Bertil ändrar beloppet på ett inbetalningskort.
Lag24 Trainee
27.08.2021
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.