Åklagaren kan begära att en misstänkt blir häktad. Beslutet om häktning fattas dock av domstol, som utgångspunkt en tingsrätt. Kraven för häktning finns i 24 kap Rättegångsbalken (nedan förkortad ”RB”).
Häktning vid sannolika skäl
Som huvudregel krävs att den misstänkta är misstänkt på sannolika skäl(sk vanlig häktning). En åklagare kan dock begära en misstänkt häktad såsom skäligen misstänkt, vilket är en lägre misstankegrad, i en vecka (sk utredningshäktning).
Att någon är misstänkt på sannolika skäl innebär att misstanken mot personen vid en objektiv bedömning framstår som berättigad. Bedömningen ska grundas på bevisen i det enskilda fallet.
Det krävs vidare att den aktuella personen är misstänkt för ett brott, för vilket är föreskrivet fängelse i minst ett år (24 kapitlet 1 § RB). Detta innebär att det krävs att fängelse i 1 år finns med i straffskalan för det brott den misstänkte begärs häktad för.
Särskilda häktningsskäl krävs
Sannolika skäl är dock inte tillräcklig för att domstolen ska bevilja en åklagares häktningsbegäran. Det krävs vidare att särskilda häktningsskäl föreligger; kollusionsfara, recidivfara eller flyktfara (24 kapitlet 1 § RB). Föreligger inte några av dessa särskilda häktningsskäl måste den misstänkte försättas på fri fot.
Med kollusionsfara avses att det finns en risk för att den misstänkte försvårar utredningen om han eller hon är på fri fot, till exempel genom undanröja bevisning eller påverka vittnen eller målsäganden.
Gör åklagaren gällande att det föreligger recidivfara menas att det finns en risk för att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet om han eller hon är på fri fot.
Finns det en risk för att den misstänkte, om han eller hon är på fri fot, flyr eller undandrar sig lagföring föreligger flyktfara.
Lag24 Trainee
11.07.2021
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.