Allmänt om häktning
Häktning är det mest ingripande tvångsmedlet som kan tillgripas i en
brottmålsprocess. Att någon är häktad innebär att personen blir inlåst på ett
häkte under obestämd tid. Häktningen kan kombineras med olika typer av
restriktioner. Exempel på restriktioner är att den häktade utöver de poliser
och åklagare som driver förundersökningen bara får träffa sin advokat eller
att den häktades kontakt med omvärlden i princip helt avskärs.
Allmänt om alternativ till häktning
Mot bakgrund att häktning är en mycket ingripande åtgärd ska en åklagare
alltid, innan han eller hon begär en misstänkt person häktad, pröva om det
finns någon annan mindre ingripande åtgärd som kan användas.
Det är i huvudsak två alternativ som kan komma ifråga: 1) reseförbud och 2)
anmälningsskyldighet. Alternativen kan användas var för sig eller
tillsammans i kombination. Oftast meddelas reseförbud i kombination med
anmälningsskyldighet. Båda alternativen kan förenas med villkor, t.ex. att
den misstänkte ska lämna ifrån sig sitt pass.
Alternativ 1: Reseförbud
Meddelas den misstänkte reseförbud får han eller hon inte lämna en anvisad
vistelseort (25 kap. 1 § 1 punkt rättegångsbalken). Vistelseorten kan vara
begränsas till en viss kommun eller ett län.
Alternativ 2: Anmälningsskyldighet
Meddelas den misstänkte anmälningsskyldighet måste han eller hon anmäla
sig hos Polismyndigheten på viss ort och vissa tider (25 kap. 1 § 2 punkt
rättegångsbalken). Oftast gäller anmälningsskyldigheten varje dag eller
några gånger per vecka. Hur ofta den misstänkte måste anmäla sig beror
bl.a. på hur stor risken är för att han eller hon avviker.
Lag24 Trainee
18.07.2021
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.