Följande artikel handlar om minoritetsskyddet inom aktiebolagsrätten. Aktiebolagslagen (ABL) innehåller en del regler som möjliggör att minoritetsägare kan ingripa mot vissa beslut.
Varför finns minoritetsskyddsregler?
Den svenska aktiebolagslagstiftningen har två övergripande skyddssyften: att skydda aktieägarminoriteten och att skydda aktiebolagets borgenärer. Lagstiftaren har inte velat blanda sig i bolagets affärer i större utsträckning än så. Huvudregeln inom svensk aktiebolagsrätt är att det är majoriteten som tar beslut i bolagsstämman och att minoriteten får finna sig i att vara besegrade av majoritetens uppfattning. En problematisk situation kan uppstå när minoriteten inte har någon reell beslutanderätt över hur bolaget drivs. I ett sådant fall kan inte minoriteten påverka och se till att bolaget drivs på det sätt som skulle ge den största möjliga vinsten. Lagstiftaren vill därför skydda minoriteten: man vill inte avskräcka människor från att köpa små aktieposter i bolag.
Tioprocentsregeln
Tioprocentsregeln innebär att en minoritet som tillsammans har minst 10 procent av det totala aktieinnehavet kan besluta om speciella åtgärder. Exempelvis kan en sådan minoritet begära att en särskild granskare utses för att granska en viss transaktion som bolaget har gjort eller en viss period som minoriteten vill få bättre koll på. Med tioprocentsregeln kan man även att sammankalla till extra bolagsstämma för att diskutera ett särskilt ärende. Vidare kan en sådan minoritetet begära vinstutdelning. Begär ägare till minst en tiondel av samtliga aktier det ska årsstämman besluta om utdelning av hälften av årets vinst, med avdrag för vissa specifika poster. Underlåter bolagstämman att bestämma om utdelning i enlighet med denna bestämmelse, kan en enskild aktieägare klandra beslutet.
Lag24 Trainee
10.09.2021
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.