Aktiebolagslagen, “ABL”, vilar på ett s.k. låneförbud (se 21 kap. ABL). Låneförbudet motiveras av att det anses finnas starka skäl för en skarp skiljelinje mellan bolagets och aktieägarnas ekonomier. Vidare finns uppfattningen att penninglån för ägares privata konsumtion måste motverkas eftersom lån, till skillnad från löneuttag, normalt inte beskattas.
Förbudet mot lån till närstående
Låneförbudet i ABL avser inte enbart rena penninglån till närstående, utan även rättshandlingar varigenom bolaget ställer säkerhet som medför liknande risker för urholkning av aktiekapitalet. Förbudet omfattar därmed även pant och borgensåtaganden. Andra typer av rättshandlingar såsom gåvor och saklån omfattas dock inte av låneförbudet.
Tanken bakom reglerna i 21 kapital ABL är att lån till bolagets närstående är att närstående personer (dvs personer som direkt eller indirekt kan påverka bolagets lånebeslut) kan tänkas vilja främja sin privatnytta framför bolagets affärsintresse. Enligt 21 kap. 1 § är följande personer närstående: den som äger aktier i bolaget eller i annat bolag i samma koncern (aktieägare), 2. den som är styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller i annat bolag i samma koncern, 3. den som är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till eller besvågrad med aktieägare, VD eller styrelseledamot.
Det finns ett undantag i 21 kap. 2 § ABL. Det kan nämligen ibland vara affärsmässigt motiverat att lån ges till aktieägare eller ett närstående företag. Lån till närstående av rent kommersiell karaktär är tillåtna (alltså ej ett privat konsumtionslån).
Påföljder vid olovligt lån
Låneförbudet är kriminaliserat (30 kap. 1 § ABL). Brott mot låneförbuden ska bestraffas med böter eller fängelse i högst ett år. Preskriptionstiden för detta brott är fem år. Straff förutsätter att brott mot ett låneförbud begåtts uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.
Lag24 Trainee
07.09.2021
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.