Med aktieteckning menas att man skapar aktier i ett aktiebolag. Aktieteckning är ett strikt reglerat avtal som innebär att tecknaren åtar sig att betala ett visst belopp i utbyte mot aktier i bolaget: man kan säga att det är en bindande beställning på aktier. Den strikta regleringen visar sig i krav på formbundenhet och regler rörande betalning av aktieteckningen.
Hur tecknas aktier?
Tecknarens betalningslöfte är inte att ses som ett kontrakt i avtalslagens mening utan som en särskild i aktiebolagslagen reglerad rättshandling. Rättshandlingen går ut på att förse aktiebolaget med aktiekapital. I och med att det är en i lag reglerad rättshandling är aktieteckningen formbunden. Aktieteckningen måste ske skriftligen på ett dokument (stiftelseurkund eller teckningslistan/stämmans protokoll) som tydligt anger förutsättningarna för teckningen och tillskottet (2 kap. 12 § aktiebolagslagen ”ABL” för stiftelseurkund och 13 kap. 13 § 1-2 st ABL för teckningslistan/stämmans protokoll).
Vilken förmögenhet får tillskjutas i utbyte mot aktierna?
Tanken bakom relgerna i Aktiebolagslagen om bundet kapital är att förmögenhet motsvarande tecknat belopp ska tillföras och kvarhållas i bolaget. Därför finns det i lagen regler om mängden och arten av den förmögenhet som en aktietecknare tillåts använda som tillskott.
Den avgörande regeln är att det minsta förmögenhetsbeloppet som kan tillskjutas per aktie är aktiens kvotvärde (2 kap. 15 § 1 st och 13 kap. 19 § 1 st ABL). Det finns ett förbud mot underkurs som huvudregel, dvs förmögenhet som motsvarar minst aktiens kvotvärde ska tillföras bolaget. Ett undantag till denna huvudregel är att nyemission till underkurs godtas för börsbolag. En förutsättning är att beloppsdifferensen tillförs tillförs aktiekapitalet från fritt eget kapital (vinstmedel) eller genom uppskrivning av anläggningstillgång (13 kap. 4 § 3 st ABL).
Lag24 Trainee
07.09.2021
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.