Andra krav för skyddsobjektet

Kravet för att erhålla en upphovsrätt är generellt sett lågt ställda och omfattar mycket detta bidrar till att det kan vara svårt att bedöma om ett verk erhållit en ensamrätt. Det finns andra krav för skyddsobjektet som originalitetskravet, nyhetskravet och det långtgående kvalitets kravet. Detta kan generellt sett bli aktuellt vid bedömningen hur långt skyddet för verket sträcker sig när det gäller bedömningen av ett påstått intrång. 

Originalitetskravet och nyhetskravet

Kravet grundar sig i att verket ska vara skapat genom en personlig och skapande insats. Detta kravet finns för att motverka att någon får skydd för en obearbetad återgivning. Originalitetskravet kräver inte att verket ska ha skapas medvetet och om det kan skapas av en slump är diskuterbart i jämförelse med tekniska slumpgeneratorer etc. Men kravet på originalitet innefattar även ett krav på att verket skapats av en människa och detta nämns även i förklaring av begreppet upphovsman. 

Nyhetskravet

Det krävs endast att det är en subjektiv nyhet även om verket som skapats är likt ett annat trots att det skapats helt oberoende. Dubbelskapelser är mer vanliga vid brukskonst än när utrymmet för att göra ett eget individuella uttryck är större. 

Kvalitets kravet 

Internationell doktrin har hållt att det inte finns något kvalitetskrav och att även ‘dålig’ konst kan erhålla skydd enligt upphovsrätten. I brukskonst området har det i vissa fall indikerat på att det finns ett krav på kvalite genom begreppet verkshöjd. I Sverige används verkshöjd som ett begrepp för de egenskaperna som finns hos ett verk som är skyddbart i upphovsrätten där man även ser till risken för att det kan bli ett oberoende dubbelskapande eller inte. I samband med verkshöjd används begreppet särprägel som indikerar på att det är en originell skapelse från upphovsmannen.