Inom dataskyddsrätten finns det begreppet profilering och definitionen av detta finns i artikel 4.4 i Dataskyddsförordningen (GDPR). Profilering är varje form av en automatisk behandling av personuppgifter som innebär att dessa personuppgifter ska användas för att kunna bedöma personliga egenskaper som finns hos en fysisk person. Det är i synnerhet för att kunna analysera eller för att kunna förutsäga denna fysiska persons hälsa, arbetspresentationer, ekonomiska situation, personliga preferenser, pålitlighet, beteende, vistelseort, intressen eller förflyttningar.
Den registrerades rättigheter och profilering
Den registrerade har en rätt att inte bli föremål för en beslut som bara grundar sig på automatiserad behandling som även innebär profilering. Om detta beslut skulle innebära rättsliga konsekvenser för den registrerade eller på något annat liknande sätt påverka den registrerade i betydande grad. Detta återfinns i artikel 22.1 i Dataskyddsförordningen och kan läsas mer om här.
Undantag när man kan få behandla
Det finns dock undantag för när man ändå kan få göra beslut där den registrerade blir föremål för beslutet även om det enbart är grundat på profilering och trots att det skulle innebära rättsliga konsekvenser eller påverka den registrerade i betydande grad. Det finns totalt fyra undantag till det nyss nämna och dessa undantag regleras i 22.2 och kan läsas mer om här. Profilering har även två andra bestämmelser i artikel 22.3 och 22.4, läs mer om de här.
Informationsskyldigheten gällande profilering
Profileringen har även informationsskyldighet vilket innebär att de behövs ges meningsfull information om behandlingen så som logiken bakom betydelsen och vad som är de förutsedda följderna för behandlingen av den registrerades personuppgifter. Läs mer om informationsskyldighet i denna artikel.
Läs mer här om den registrerades rättigheter kring behandling av personuppgifter genom automatiserat beslutsfattande.
Lag24
Trainee
09.04.2021
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.