Arvsrätt: Vad är förskott på arv?

Förskott på arv eller gåva? 

Har en bröstarvinge (dvs barn, barnbarn osv) har fått en gåva, är utgångspunkten att gåvan ska ses som förskott på arv. Det som en förälder ger bort i gåva till sitt barn under sin livstid ska räknas som förskott på arv om det inte anges särskilt att gåvan inte ska räknas som det. En gåva räknas inte som förskott på arv om föräldrarna t.ex. i ett gåvobrev angett att pengarna ska räknas som enbart gåva (6 kap. 1 § Ärvdabalk (1958:637) förkortad ÄB). När man inte vet något om vad föräldern tänkte när han eller hon gav bort egendomen, ska gåvan alltså enligt lag behandlas som förskott på arv. 

Vad händer om en gåva anses vara förskott på arv?

Mottagaren av en gåva som räknas som förskott på arv får mindre när arvet senare ska fördelas. Rent praktiskt går detta till genom att man ­lägger värdet av gåvan till kvarlåtenskapen innan man räknar ut hur stora arvslotter barnen ska ha. Beräkningen ska utgå från gåvans värde vid gåvotillfället.

Exempel på uträkning 

Under sin livstid skänkte Anna dottern Berit en bil som var värd 50 000 kr. När Anna avlider är hennes kvarlåtenskap värd 250 000 kr. Förutom Berit har Anna sonen Bengt. Bengt har inte fått någon gåva av Anna då hon var vid livet. 

Gåvan till Berit är att anses som förskott på arv. Kvarlåtenskapens värde ska därför ökas med förskottet (dvs gåvans värde vid ­gåvotillfället) och blir då 300 000 kr. Arvslotterna blir 150 000 kr vardera för Berit och Bengt. Bengt får sin arvslott och Mia får de 125 000 kr som blir kvar.

Varför finns reglerna om förskott på arv?

Anledningen till det är att det finns regler om förskott på arv är att lagstiftaren har tänkt att föräldrar i allmänhet inte vill behandla sina barn olika. Man utgår från att för­äldern vill att barnen i slutänden ska få lika mycket.

Lag24 Trainee
28.08.2021