Skyddet för varumärket innebär att ingen annan än rättighetshavaren eller den som har fått tillstånd får utnyttja varumärket i näringsverksamhet på ett skadligt sätt då rättighetshavaren har ensamrätten. Det krävs också att varumärkena som är lika är båda i bruk, se passivitetsregeln.
Förväxlingsprincipen är viktigt för varumärkesskyddet och det kan delas upp i märkeslikhet och varuslagslikhet. Dessa uppdelningar har olika förklaringar men vid intrång ska man se till en helhetsbedömning. Helhetsbedömningen inkluderar mer än de viktigaste områdena av märkeslikhet och varuslagslikhet. Man ser även till särskiljningsförmågan, den faktiska användningen, hur likheten är i tal och skrift, inarbetningen av varumärket, varornas beskaffenhet och även också till köp kretsen mm.
Märkeslikhet
Vid bedömningen om två märken anses lika kan man se till synbilden, uttalet, ljudbild och om de ger samma föreställningsbild. Det är viktigt att se till varumärkets skydd och hur detta upplevs av den dagliga varuomsättningen dvs. köparens uppfattning om de är lika eller inte. I bedömningen om köparens uppfattning ser man till principerna och helhetsintryck, bleknande minnesbild och differentierad likhetsbedömning. Detta bevisas oftast i mål genom marknadsundersökningar där bevisvärdet kan vara olika. Det läggs också vikt i bedömningen om vilket märke som har dominans
Varuslagslikhet
Bedömningen om varuslagslikhet ser man till om varorna för den enas varumärke kan skiljas från den andres varumärke. Man gör en helhetsbedömning med en realistisk bedömning om konfliktrisken. För inarbetade varumärket kan varumärkesskyddet gå utöver varuslagslikhet. Detta då ett inarbetat varumärke har skydd för att ett annat varumärke ta otillbörlig fördel eller urvattnar eller nedvärderar varumärket och dess rennomé. Men detta skydd är inte generellt utan ges på grund av omständigheterna i de enskilda fallet.
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.