Finns det en övre åldergräns för adoption?

Ett grundläggande krav för ett adoptera är att man har fyllt 18 år (4 kap. 5 § Föräldrabalken ’FB’).  Det finns ingen övre åldergräns, men de flesta som är över 42 år får inte ett medgivande för adoption. Riktlinjen är att en adoptionssökanden får vara högst 42 år vid ansökan till socialnämnden. Tanken bakom denna utgångspunkt är att föräldrarna under åtskilliga år framåt ska ha styrka och flexibilitet att möta barnets speciella behov och att föräldrarna således inte får ha en alltför hög ålder i förhållande till barnets ålder när barnet anländer till det nya hemmet.

En helhetsbedömning ska dock alltid göras i det enskilda fallet. Riktlinjen om att medgivande inte bör ges då den sökande är över 42 år kan frångås om det finns särskilda skäl. Ett exempel som nämns i förarbetena är situationen då det är ett par som ansöker om medgivande och en av sökandena är något äldre än 42 år. Ett annat exempel är adoption av ett barn som har en personlig anknytning till sökanden eller ett barn med släktskap till den sökande.

I rättsfallet RÅ 1995 ref 67 prövade Högsta Förvaltningsdomstolen huruvida en ensamstående sökande som vid ansökningstillfället hade överskridit 42-åldersgräns skulle beviljas medgivande i frågan om internationell adoption. Med hänvisning till barnets bästa och omständigheterna i övrigt beviljades den 45-åriga ensamstående kvinnan medgivande. I målet uttalade domstol att ett generellt medgivande att ta emot ett barn för adoption i allmänhet inte bör ges till personer över 45 år. Adoptionen beviljades dock i det aktuella fallet mot bakgrund av att kvinnan ansågs ha en personlig lämplighet och en social situation som kompenserade hennes ålder.

Läs mer om Hur går en adoption inom Sverige till?

Lag24 Trainee
09.05.2021