I Sverige finns det vissa rättsprinciper som man måste förhålla sig till i en straffrättslig process. Det kan bland annat handla om att du som åtalad har en rätt att inte bli dömd för samma brott två gånger eller att du som är misstänkt för brott har rätt till en offentlig försvarare. Likaså finns det en princip om att alla har rätt till ett försvar.
Vad innebär då rätten till ett försvar?
Som ovan nämnt är en av grundstenarna i en straffrättslig process att alla har rätt till ett försvar. Det innebär att var och en som har blivit anklagad för att ha begått ett brott har också rätten till att bli försvarad (se 21 kap. 3 § Rättegångsbalken (RB)).
I rättegångsbalken kan man läsa om två olika former av försvar den så kallade privata försvararen (21 kap. 3 § RB), det vill säga en försvarare som blir utsedd av den tilltalade och den offentlig försvarare (se 21 kap. 3a § RB), som blir tillsatt om den tilltalad är anhållen eller häktad på grund av misstanke om brott. För att läsa mer om en offentlig försvarare tryck (här)!
Rätten till ett försvar finns även stadgad i Europeiska Konventionen om Skydd för de Mänskliga Rättigheterna (EKMR) som är en del av den svenska rättsordningen.
Rätten till försvar är även erkänd i andra länder!
Principen om rätten till försvar finns i alla länder, skillnaden är dock hur man väljer att reglera rätten. Det kan till exempel handla om att det finns olika regler om när man som tilltalad har rätt till ett försvar under rättsprocessen, när en försvarare har rätt att närvara vid en process eller vilken information en försvarare har rätt till.
Hur man som en rättsstat väljer att reglera rättigheten påverkar starkt försvarets ställning och därmed vilken möjlighet till ett effektivt försvar man har som tilltalad. Vill du läsa mer om några andra grundläggande principer som man bör ta hänsyn till utifrån ett straffrättsligt perspektiv? Läs Några viktiga principer i en straffrättslig process?
Lag24
Trainee
14.07.2021
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.