Nationell adoption kallas en adoption då ett barn adopteras inom Sverige. Det finns ingen möjlighet att anmäla sig till någon slags kö för att adoptera ett barn inom landet. Det vanligaste är istället att man adopterar ett barn som man har en nära relation till.
Hur processen går till?
En nationell adoption görs genom att en ansökan hos tingsrätten. Socialtjänsten kommer på begäran av tingsrätten att göra en utredning och ge förslag om adoptionen är lämplig för barnet. Domstolen ska därefter pröva syftet med adoptionen och huruvida adoptionen är förenlig med barnets bästa. Hänsyn tas till huruvida adoptionen är till fördel för barnet, om sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det samt om det annars finns särskilda anledningar till att låta adoptionen ske.
Närståendeadoption
Det absolut vanligast är att barn som adopteras vid en nationell adoption har en nära relation till adoptivföräldern, så kallade närståendeadoptioner. En närståendeadoption innebär att man adopterar ett barn som man har en nära relation till. Oftast handlar det om ett barn till den man lever tillsammans med. En make har då möjlighet att adoptera den andre makens barn. Med make avses härvid äktenskap eller registrerat partnerskap. Adoptionen kan även avse ett barn som man är släkt med.
Barnets roll i adoptionen
Barnet ska enligt lag få information om adoptionen och beredas möjlighet att framföra sina åsikter. Vilken vikt och hänsyn barnets åsikter ges beror på barnets ålder och mognad. Avser adoptionen ett barn över 12 år måste barnet själv ha ett samtycke till adoptionen, om detta är möjligt.
De biologiska föräldrarnas roll i adoptionen
Det krävs alltid att barnets biologiska föräldrar godkänner adoptionen och därmed avsäger sig föräldraskapet. På grund av sjukdom kan dock föräldern ibland inte fatta ett sådant beslut.
Läs mer om Umgängesrätt vid ensam vårdnad!
Lag24 Trainee
09.05.2021
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.