I ett tvistemål uppstår en konflikt mellan två eller flera parter. Det kan handla om allt mellan skuldförhållanden till tolkning av ett avtal till att man har en tvist vid en skilsmässa. Kärande kallas den som stämmer någon och svarande kallas den som blir stämd.
Stämningsansökan och SVAROMÅL
Förfarandet, det vill säga rättegångsprocessen, börjar med att kärande skickar in en så kallad stämningsansökan till domstolen. En stämningsansökan ska innehålla ett bestämt yrkande, omständigheter som yrkandet ligger till grund för, uppgifter om bevisning och att rätten är behörig.
I tillägg ska stämningsansökan lämnas till behörig domstol. Detta kallas för laga domstol och är i regel den domstol där svarande har sin hemvist. Rör stämningen ett företag gäller den ort där företagets styrelse har sitt säte.
Rätten utfärdar sedan stämningen på svarande. Detta förutsätter dock att stämningsansökan inte har avvisats. I detta steg har svarande rätten att svara på käromålet (se 42 kap. 5 § Rättegångsbalken (RB)). Svaromålet innehåller en eventuell invändning om rättegångshinder, om svarande medger eller bestrider yrkandet från kärande, på vilka grunder man som svarande bestrider samt bevisning.
förberedelser, huvudförhandlingen och domen
I förberedelsestadiet kartläggs parternas yrkanden, omständigheter, bevisning, i vilken mån parterna är oense och vad som ska utredas (se 42 kap. 6-17 §§ RB). Detta kan göras vid flera tillfällen eller genom skriftväxlingar.
Efter förberedelserna avgörs själva tvistemålet i den så kallade huvudförhandlingen (42 kap. 18 § RB). En sådan förhandling inleder med en närvarokontroll följt av en sammanställning av parternas yrkanden. I detta steg är det alltid kärande som börjar med sin sakframställan. Svarande har sedan möjlighet att förneka eller erkänna kärandes yrkanden. Här har även kärande möjlighet att möta ett eventuellt förnekande av svarande.
Efter sakframställan klargörs tvisteläget följt av eventuell bevisning först från käranden och därefter från svaranden. Om inte något vittnesförhör eller annan bevisning läggs fram håller båda parterna ett så kallad slutanföranden. Här ger parterna sin syn på vad som anses vara bevisat. En sorts sammanfattning kan man säga.
Till sist har vi själva domen där saken avgörs.
Vill du läsa mer om domstolsprocessen se Finns det krav på hur en rättsprocess ska vara utformad?
Lag24
Trainee
12.07.202
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.