Varför? Konsekvensbedömningar görs för att förebygga risker innan de uppkommer. Vid en sådan bedömning tar man reda på vilka risker som finns med att behandla personuppgifter, tar man fram rutiner och… Läs mer »
GDPR kräver att en så kallad konsekvensbedömning görs inför behandling av personuppgifter som sannolikt leder till hög risk för de registrerade. I följande artikel har vi sammanfattat det viktigaste man… Läs mer »
När en konsekvensbedömning ska göras Om en organisations behandling av personuppgifter sannolikt leder till en hög risk för enskilda personers fri- och rättigheter ska en konsekvensbedömning göras. Konsekvensbedömningen bygger i… Läs mer »
I EU:s allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) defineras personuppgift som varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person (artikel 4.1 GDPR). En personuppgift är alltså en uppgift utifrån en fysisk… Läs mer »
EU:s allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) kräver i vissa fall att en personuppgiftsansvarig och ett personuppgiftsbiträde ingår ett skriftligt avtal för att reglera sina inbördes relationer, ett sk personuppgiftsbiträdesavtal. Syftet med att… Läs mer »
Vad är ett personuppgiftsbiträde? Ett personuppgiftsbiträde är en fysisk eller juridisk person som behandlar personuppgifter för personuppgiftsansvariges räkning (artikel 4.7 och 4.7 GDPR). Biträdet finns alltid utanför den personuppgiftsansvariges organisation. … Läs mer »
Personuppgiftsbiträde defineras i artikel 4.8 EU:s allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) som “en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning”. För att… Läs mer »