Marknadsföringslagens syfte är att skydda konsumenter och näringsidkare, de är så kallat marknadsföringslagens skyddsobjekt. Detta återfinns i 1 § Marknadsföringslagen (MFL). Men när det sker marknadsföring som kan uppfattas som diskriminerande eller stötande eller på annat sätt uppfattas som olämplig från en samhällssynpunkt eller inkräkta på människors personliga integritet skyddas detta inte av marknadsföringslagen. Det kan dock omfattas av marknadsföringslagen om transaktionstestet kan tillämpas, läs mer om transaktionstestet här. Alternativt att det kan omfattas av generalklausulen i 5 § MFL. Men anledningen till varför detta inte är tänkt att omfattas av marknadsföringslagen är på grund utav yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen som är grundlagsstadgat.
Vad gäller för könsdiskriminerande reklam
Könsdiskriminerande reklam har blivit debatterat och det finns viss praxis som kan göra området tydligare. Läs mer i följande artikel på följande länk.
Vad gäller reklam som uppfattas som stötande
En del reklam som kan bedömas att uppfattas som stötande genom exempelvis att det är marknadsföring som anspelar på rädsla kan i vissa fall omfattas av marknadsföringslagen. Läs mer på följande artikel.
Vad gäller marknadsföring med personers namn och bild
Marknadsföring som använder personers namn och bild kan i viss mån skyddas av en speciell lag benämn lagen om namn och bild i reklam. Läs mer om detta på följande länk.
Vad är näringslivets egenåtgärder
Det finns några åtgärder som har tagits av näringslivet detta inkluderar bland annat reklamombudsmannen. Läs mer om detta på följande länk.
Läs mer om kopplingen mellan marknadsföringslagen och yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen i följande artikel.
Lag24
Trainee
11.13.2021
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.