Enligt 23 kap. 1 § Rättegångsbalken ska förundersökning inledas så “snart det på grund av angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats.” För att förundersökning ska inledas krävs alltså inte att man känner till någon gärningsman och det krävs inte bevisning av någon nämnvärd styrka. Det ska dock föreligga misstanke om ett konkret brott och denna misstanke ska grunda sig på ett bevisfaktum. Det räcker alltså inte med en allmän misstanke om att någon eller några ägnar sig åt brottslig verksamhet. Ett exempel på detta är att faktumen att en person befinner sig på en plats där brott brukar förekomma inte räcker för att inleda en förundersökning.
Ett inledande av förundersökning kräver ett beslut av polismyndighet eller åklagare (23:3 st. 1 p. 1 RB). Sådant beslut ska dokumenteras. Det faktum att en förundersökning inletts medför flera viktiga rättsverkningar. Bland annat blir 23 kap. RB och Förundersökningskungörelsen (FUK) tilllämpliga vilket innebär att reglerna om misstankedelgivning och om rätten att ta del av förundersökningsmaterial blir tillämpliga.
Lag24 Trainee
29.09.2021
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.