Vad gäller vid ensam vårdnad?

Ensam vårdnad, även ibland benämnt enskild vårdnad, innebär att endast en av föräldrarna är vårdnadshavare för barnet. Att vara ensam vårdnadshavare innebär att man som förälder har en rättighet och en korresponderande skyldighet att ensam bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Med ”personliga angelägenheter” avses frågor av juridisk samt ekonomisk natur, såsom frågor som rör boende, skolgång, sjukvård och kontakt med läkare, försäkringsskydd, kontakt med myndigheter med mera. Förälderns som inte har vårdnaden saknar helt beslutanderätt i dessa frågor. 

Barnets rätt till kontakt och umgänge med den andre föräldern 

Att ha ensam vårdnad över ett barn innebär an skyldighet att tillvarata barnet bästa. Detta betyder bland annat att föräldern med ensam vårdnad måste tillse att barnet har en löpande kontakt och umgänge med den andra föräldern (6 kap. 15 § Föräldrabalken ’FB’). Den ensamt vårdnaden ger således inte föräldern som innehar den ett mandat att ”stänga ute” den andra föräldern från kontakt och umgänge med barnet. Endast i mycket sällsynta undantagsfall kan rätten till umgänge mellan ett barn och dennes förälder begränsas och ett sådant beslut måste alltid fattas av domstolen. 

Domstolarna ser väldigt allvarligt på åtgärder från vårdnadshavarens sida som syftar till att försvåra för barnet att träffa den andra föräldern. Motsätter sig föräldern med ensam vårdnad umgänget mellan barnet och den andra föräldern, har föräldern och socialnämnden rätt att väcka talan vid domstol (6 kap 15 a § FB). Då har domstolen rätt att fatta beslut om umgänge mellan barnet och föräldern.

Skulle en förälder konsekvent vidta åtgärder som innebär ett åsidosättande av barnets intresse av kontakt med den andra föräldern kan denne förälderns lämplighet som vårdnadshavare omprövas av domstol på begäran av part. Vi val av vårdnadshavare bör nämligen även umgängets betydelse beaktas.

Lag24 Trainee

29.09.2021