Som utgångspunkt handlar ett köp av vara om att det är köparen som ska bli ny ägare till det som köps. Inom köprättsligasammanhang talar man ibland om att det sker en riskövergång, det vill säga att den nya köparen förr eller senare bär risken för varan och behöver därmed stå för eventuella värdeminskningar och skador på varan. Riskövergången är alltså den tidpunkt då risken för en vara övergår från säljaren till köparen. Ofta brukar man sammanlänka riskövergången med varans avlämnande.
Det som kan vara viktigt att tänka på är att riskens övergång kan beror på vilka avtalsparter avtalet rör. Är avtalsparterna två näringsidkare eller om köpet rör två privatpersoner så är Köplagen (KöpL) tillämpbar. Är köpet mellan en näringsidkare och en konsument är Konsumentköplagen (KköpL) tillämpbar.
när sker riskövergången?
Enligt 12 § KöpL är köparen som huvudregel skyldig att betala för en vara om denne skadats, kommit bort, försämrats eller om varans värde minskats genom händelser som inte beror på säljaren. Risken går över till köparen när säljaren avlämnat varan. Här skiljer man mellan två olika köp; hämtningsköp och transportköp.
När ett köp hämtas av köparen på säljarens affärsställe, ett hämtningsköp, är varan att anses avlämnad när köparen hämtat och betalat varan från säljaren (6 § KöpL). Likaså anses risken övergå från säljaren till köparen när varan avlämnas.
Vid ett transportköp, vilket innebär att varan ska transporteras till köparen, inom en och samma ort sker istället själva avlämnandet när varan överlämnas till köparen (se 7 § KöpL). Skulle transporten istället ske mellan olika delar av landet sker avlämnandet när varan överlämnats till den utomstående transportören. Är fallet så att säljaren själv svarar för transporten sker avlämnandet när varan säljaren överlämnar den till köparen.
Vill du veta vilket ansvar en köpare har enligt köplagen läs När bär en köpare risken enligt Köplagen?
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.