Inom ett civilrättsligt sammanhang kan man göra något som kallas för förlikning. Det innebär det att man som part i en tvist kan komma överens om att ”lösa tvisten i godo”.
En förlikning kan i regel både ske inom eller utanför en domstol men enligt 42 kap. 17 § Rättegångsbalken har domstolen en skyldighet at verka för förlikning. Detta förutsätter dock att det inte är olämpligt på grund av tvistens beskaffenhet eller på grund av övriga omständigheter.
Vid en förlikning krävs ingen domstolsprocess!
Som ovan nämnt handlar en förlikning om att du som avtalspart kan, tillsammans med din motpart med eller utan ombud, lösa tvisten själva istället för att en domstol ska behöva avgöra saken. På så sätt kan man som avtalspart undgå en lång och kostsam domstolsprocess. Vill du veta hur ett förfarande i tvistemål går till? tryck (här)!
Det som kan vara bra att tänka på är att lagen delar in tvistemålen i två olika kategorier; dispositiva och indispositiva mål. Till kategorin av indispositiva mål hör vårdnadstvister eller tvister vid äktenskap. Dispositiva mål rör istället tvister om ett konsumentköp eller tvister om hur man ska tolka ett avtal. En förlikning kan endast ske vid dispositiva tvistemål.
Finns det några fördelar med en förlikning?
Förutom att du som part i en tvist inte behöver gå igenom en rättegångsprocess kan det även vara fördelaktigt med förlikning eftersom det kan vara ett sätt att upprätthålla sekretess på. Det skulle till exempel handla om att du som har ett företag kan skydda din så kallade goodwill eller du som privatperson kan skydda tvister som rör personliga områden, såsom en tvist om arv.
Tänk på att det kan vara bra att skriva ett så kallat förlikningsavtal så att det inte uppstår några oväntade överrakningar vid ett senare tillfälle. På så sätt kan ni förebygga en god relation genom att kartlägga tvisten och vilka villkor er lösning har. Vill du veta mer om vad en rättegång kan kosta i ett tvistemål? Läs Vad kostar egentligen en rättegång?
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.