Vad innebär ett familjehem?

Ett familjehem tar emot barn och ungdomar för stadigvarande vård och fostran. Ett hem som i stället tar hand om barn vid upprepade tillfällen för tillfällig vård och fostran omnämns jourhem. Familjehemmet ansvarar under placeringen för barnen och ungdomarnas dagliga vård.

Socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden (5 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), ”SoL”). Kommer socialnämden fram till att ett barn inte längre kan stanna kvar hos sina föräldrar ska barnet placeras i ett familjehem eller hem för vård eller boende (ofta förkortat ”HVB”). Familjehem förespråkas och dominerar i fall då det har bedömts att barn och unga inte kan bo kvar i det biologiska hemmet.

Två huvudtyper av familjehem

Man kan dela i familjehemmen i två huvudtyper: rekryterade familjehem respektive nätverkshem.

De rekryterade hemet har värvats av socialtjänsten och placeringen sker för barnet hos okända personer (även kallade ”traditionella”, ”främmande” eller ”externa” familjehem). I nätverkshemmet sker placeringen hos släktingar eller andra närstående, det vill säga det finns redan ett band mellan de placerade barnen och de vuxna i hemmet. Nätverkshem kallas även ibland för ”släktinghem”.

Tanken är att socialtjänsten ska arbeta för att finna lämpliga familjehemsföräldrar inom barnens nätverk, det vill säga hos släktingar eller andra närstående. Trots denna målsättning sker ofta placeringar i de rekryterade familjehemmet. I stället är placering i de rekryterade familjehemmen det vanligaste och det som man i allmänhet förknippar familjehemsplacering med.

Varför sker placeringar i familjehem?

En placering i ett familjehem sker då föräldrarna antas inte kunna ta hand om barnen (6 kap. 1 § SoL). Detta kan exempelvis bero på att barnets föräldrar har gått bort eller av föräldrarna lider av missbruk eller psykisk funktionsnedsättning. I vissa fall utspelar sig relationskonflikter mellan dem och föräldrarna.

Lag24 Trainee
09.05.2021