Vem kan vara part i en civilrättslig process?

I Rättegångsbalken (RB) 11 kap. 1 § framhålls att ”Envar kan vara part i rättegång”. Detta innebär alltså att varje fysisk och juridisk person kan vara del av en rättegång. Detta kallas även för partshabilitet. Vad innebär det då att ha processhabilitet och kan alla föra sin talan själv?

vad är partshabilitet och PROCESSHABILITET?

Som ovan nämnt innebär partshabilitet att du som part har en förmåga av att vara del i en rättegång och kan därmed bli antingen berättigad eller förpliktigad genom en dom. Denna partshabilitet kan antingen utföras genom att du själv utför din talan eller att du har ett ombud. Detta förutsätter dock att man har talerätt, det vill säga att du som part har ett – av rättsordningen – erkänt intresse i tvisten som rättegången berör. Till exempel kan det handla om att du är part i den omtvistade avtalsrelationen.

Att en part har processhabilitet innebär att du som part har förmågan att föra din talan i en rättegång. Man ska med andra ord särskilja mellan att ha partshabilitet och att ha processhabilitet.

Vad händer om man saknar processhabilitet?

Inom svensk rätt har inte alla förmågan att föra sin talan i en rättsprocess. Det kan handla om att du är en juridisk eller fysisk person som saknar något som kallas för rättshandlingsförmåga, det vill säga förmågan att själv kunna agera på ett sådant sätt som får rättsligt bindande verkan.

Exempel på en fysisk person som saknar rättslig handlingsförmåga är barn eller andra vuxna som saknar rättslig handlingsförmåga. För att läsa mer om rätten att rättshandla se Kan vem som helst sluta ett avtal? 

När det kommer till juridiska personer så har dessa en partshabilitet men saknar den så kallade processhabiliteten. Om man i en civilrättslig process saknar denna processhabiliteten krävs en ställföreträdare.

Vill du läsa mer om vilka principer som är viktiga i en civilprocess? Läs Finns det krav på hur en rättsprocess ska vara utformad?

Lag24
Trainee
12.07.202