Skyddssubjektet alltså den som erhåller mönsterskyddet är formgivaren eller den rättshavare som söker skydd. Detta återfinns i 1a§ ML. Mönsterskyddet grundar sig i att man det är en personlig insats… Läs mer »
Det finns två undantag för när ett mönster inte ska bedömas ha blivit allmänt tillgängligt och dessa återfinns i 3§ 2 st. ML. Inte känt inom fackkretsar inom aktuell sektor… Läs mer »
Vid bedömningen om mönstret är allmänt tillgängligt så finns det en nyhetsfrist som gör det möjligt att registrera mönstret trots mönstret i praktiken redan blivit allmänt tillgängligt. Denna återfinns i… Läs mer »
I Varumärkesrätten är det möjligt att ha agent varumärken. Detta är speciellt för varumärkesrätten och har koppling till användningen av varumärket vid återförsäljaravtal. Det innebär specifikt att rätten och varumärket… Läs mer »
Det finns en prioritet princip som innebär att det första uppkomna varumärkesrätten är den som har företräda för att erhålla varumärkesskydd. Denna princip återfinns i 1 kap. 13§ VML. Men… Läs mer »
Skyddstiden varierar beroende på om mönstret eller formgivningen är registrerat eller om det är en oregistrerad formgivning. Det skiljer sig även om produkten kan bli ansedd att klassas som en… Läs mer »
Ibland kan det vara så att en säljare inte har avlämnat en vara i tid vilket resulterar i att köparen påverkas. I dessa situationer kan en säljare drabbas av vissa… Läs mer »
Inom köprättsliga sammanhang är en säljares huvudsakliga skyldighet att lämna en felfri vara men sker inte detta i tid föreligger dröjsmål från säljarens sida. Detta kan leda till att du… Läs mer »
Inom köprättsliga sammanhang har en köpare enligt 22 § Köplagen (KöpL) vissa rättigheter när säljaren inte uppfyller sin skyldighet att avlämna en felfri vara i rätt tid. Köplagen pratar här… Läs mer »
Säljarens grundläggande skyldighet i ett köprättsligt sammanhang är att avlämna en felfri vara. En köpares grundläggande skyldighet, å andra sidan, är att medverka i köpet så att säljaren kan uppfylla… Läs mer »