Tvåinstansjäv och delikatessjäv?

Parts-, intresse- och närståendejäv, ställföreträdare- och ombudsjäv, tvåinstansjäv och delikatessjäven är fyra olika jävsgrunder som benämns i 16 § Förvältningslagen (FL). Nedan kan du få läsa mer om vad det faktiskt innebär vara jävig i situationer om tvåinstansjäv och delikatessjäv.

vad innebär egentligen tvåinstansjäv?

Den tredje formen som benämns i 16 § FL brukar man kalla för tvåinstansjäv. I 16 § p. 3 FL framgår att en person är jävig om ”han eller hon har medverkat i den slutliga handläggningen av ett ärende hos en annan myndighet och till följd av detta redan har tagit ställning till frågor som myndigheten ska pröva i egenskap av överordnad instans”.

Tvåinstansjäv handlar alltså om situationer där du som handläggare har deltagit i den slutliga fasen av ett ärende i både en lägre men även en högre instans. Det skulle till exempel handla om att ett beslut om bygglov tas i första instans som sedan överklagas till en högre instans. Här skulle det finnas en risk att du som handläggare redan har tagit ställning till det som ärendet angår i första instans och har därmed redan skapat sig en uppfattning eller ett intresse för hur saken bör avgöras vid en prövning i en högre instans.

Om så är fallet bör du som handläggare avstå att ta del av ärendet (se 17 § FL).

vad omfattar delikatessjäven?

Till sist har vid en så kallade generalklausulen. Den brukar benämns som delikatessjäv eller grannlagenhetsjäv.

I 16 § p. 4 FL står det att det föreligger jäv ”om det finns någon annan särskild omständighet som gör att handläggarens opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas”. Man skulle kunna säga att delikatessjäven på så sätt fångar upp de situationer som resterande jävsformer inte omfattar. Det skulle till exempel kunna handla om att du som handläggare är part i ett ärende för en nära vän.

Vill du läsa mer om några olika jävsgrunder? Se Vilka olika former av jäv finns det?

Lag24
Trainee
19.07.2021