Ett avtals obligationsrättsliga sida har att göra med vilka rättigheter och skyldigheter man har som köpare och säljare i ett avtal. Med sakrätt, å andra sidan, brukar man hänvisa till vilka effekter ett visst avtal har på andra personer. Det vill säga en säljares och en köpares borgenär.
Sakrätten har olika dimensioner?
Inom sakrätten brukar man skilja mellan statisk sakrätt och dynamisk sakrätt. Om man pratar om äganderätten avser den statiska sakrätten vilka befogenheter en ägare har till sin vara och hur dennes rätt ska skyddas, ett exempel på skydd är vilken rätt man har till skadestånd.
När man talar om den dynamiska sakrätten menar man istället avtalsparternas relationer till tredje man, det vill säga borgenären. Detta omfattar både en säljares borgenär, men även en köpares borgenär.
Vad är ett omsättningsskydd och ett borgenärsskydd?
Inom den dynamiska sakrätten kan man ibland tala om något som kallas omsättningsskydd. Det handlar om ett förstärkt skydd som grundar sig i att man måste kunna lita på att det slutna avtalet faktiskt hålls.
När det kommer till ett borgenärsskydd har borgenären ett extra skydd. Detta skydd består av att tredje man, det vill säga borgenären, har rätt till att ta avtalspartens, även kallad gäldenärens, egendom. Detta har sin grund i att man inte vill att en gäldenär ska agera illojalt i ett avtal.
Vill du läsa mer om vilket skydd en köpare har mot en säljares borgenär? Läs Vilket skydd har en köpare mot en säljares borgenär?
Få snabbt och enkelt hjälp med din juridiska fråga.