När är en skiljeman opartisk?
Av 8 § 1 st lagen (1999:116) om skiljeförfarande, “LSF”, framgår att en skiljeman ska vara opartisk. Vid bedömning av en skiljemans opartiskhet ska ett objektivt betraktelsesätt intas. Det ska… Läs mer »
Gäller ett sekretessavtal inför domstol?
Ett sekretessavtal har civilrättsliga och processrättsliga verkningar. Förhandling vid domstol ska vara offentlig (2 kap. 11 § 2 st Regeringsformen, jfr med 5 kap. 1 § Rättegångsbalken, “RB”). Ett sekretessavtal… Läs mer »
Skiljeförfarande: Ska skiljemän iaktta sekretess?
I svensk doktrin har den rådande uppfattningen varit att rättsförhållandet mellan parterna och skiljemännen är av kontraktuell art – ett uppdragsförhållande. Skiljemännen är att karaktärisera som parternas förtroendemän och på… Läs mer »
Vad innebär egentligen en förlikning?
Inom ett civilrättsligt sammanhang kan man göra något som kallas för förlikning. Det innebär det att man som part i en tvist kan komma överens om att ”lösa tvisten i… Läs mer »
Hur överklagar man egentligen en dom?
Om man som part i ett tvistemål är missnöjd med tingsrättens dom kan man överklaga domen inom tre veckor från och med den dag som domen meddelats (se 50 kap.… Läs mer »
Domen inom ett förfarande i tvistemål?
Vid ett förfarande i ett tvistemål är första steget att man som kärande skriver en stämningsansökan till behörig domstol följt av förberedelser och sedan en huvudförhandlingen. Till sist avslutas tvistemålet… Läs mer »