Ombud och tillräckliga kvalifikationer?
I en rättsprocess brukar man ha ett ombud. Det finns inget formellt krav på att ombudet har en juristexamen eller är en advokat. Det som istället krävs är att ombudet har… Läs mer »
Måste ett behörigt ombud vara en jurist eller advokat?
Det finns inget formellt krav på att ett ombud i domstol ska ha en juristexamen eller att denne ska vara en advokat. Det som dock kan vara bra att tänka… Läs mer »
Vad händer efter en dom vunnit laga kraft?
När en har vunnit laga kraft är domen slutlig. Detta innebär att den inte går att överklaga. Efter en dom vunnit laga kraft ska domen således verkställas. Det innebär att… Läs mer »
Hur går en stämningsansökan till?
Ett tvistemål består av två parter, kärande (den som ansöker om stämning) och svarande (den som blir stämd). När du som kärande väljer att stämma någon behöver du skicka in… Läs mer »
Vad innebär egentligen en förtursansökan?
Inom det svenska rättsväsendet kan vissa mål handläggas med förtur, det vill säga att själva ärendet prioriteras framför andra ärenden. Detta kan bland annat ske om en åklagare ensamt beslutat… Läs mer »
Bör jag kontakta svarande innan stämningsansökan?
Det finns et generellt krav eller liknande på att man som kärande (den som vill stämma någon) måste kontakta svarande (den som blir stämd) innan själva stämningsansökan skickas in. Det… Läs mer »
Vad händer när en dom vinner laga kraft?
Om en dom har vunnit ’laga kraft’ innebär det att domen inte längre går att överklaga. Detta innebär med andra ord att domen är slutgiltig oavsett vilken domstolsinstans. Till exempel… Läs mer »
Kallas alla målsägande till samma tid i en rättegången?
En rättegång ser olika ut beroende på vilket brott som den tilltalade är åtalad för. Detta medför att det inte finns ett ett formellt svar på om alla målsägande kallas… Läs mer »
Kan man få rättshjälp vid skilsmässa?
I följande artikel går vi på ett snabbt och lättöverskådligt sätt genom era möjligheter till ekonomisk hjälp vid en skilsmässa. Två möjligheter till ekonomisk hjälp Det finns två typer av… Läs mer »
När är en skiljeman opartisk?
Av 8 § 1 st lagen (1999:116) om skiljeförfarande, “LSF”, framgår att en skiljeman ska vara opartisk. Vid bedömning av en skiljemans opartiskhet ska ett objektivt betraktelsesätt intas. Det ska… Läs mer »